Falskt. Även om regnskogar har hög total biomassa, växer de absolut snabbaste trädarterna ofta i tempererade eller subtropiska zoner. Kejsarträdet (Paulownia tomentosa) kan till exempel växa flera meter på ett år och är ett av världens snabbaste träd. Många arter av eukalyptus, som inte är exklusiva för regnskogar, är också kända för sin exceptionella tillväxttakt.
Många skulle gissa på en blåval eller ett gigantiskt träd, men den största organismen på jorden är en honungssvamp (Armillaria ostoyae) som lever i en skog i Oregon, USA. Dess underjordiska nätverk av mycel täcker en yta på nästan 9 kvadratkilometer och uppskattas vara tusentals år gammalt. Den är en viktig del av skogens ekosystem.
Detta är falskt! Den största delen av syret i vår atmosfär, uppskattningsvis 50-80%, produceras faktiskt av fytoplankton – mikroskopiska alger och bakterier som lever i haven. Regnskogar bidrar visserligen stort till fotosyntesen, men de konsumerar också en betydande mängd syre genom växternas egen andning och nedbrytning av organiskt material. Därför är regnskogarnas nettobidrag av syre till atmosfären lägre än vad många tror.
Detta stämmer inte. Ett framstående exempel är lärkträdet (släktet Larix), som är ett barrträd men fäller sina barr varje höst, precis som lövträd fäller sina löv. De är en av få barrträdssläkten som är lövfällande och visar upp vackra gyllene färger innan barren faller.
När gräs klipps eller skadas, släpper det ut flyktiga organiska föreningar, så kallade gräsflyktiga ämnen (GLV). Dessa ämnen fungerar som en kemisk 'rop på hjälp' för att varna närliggande växter om fara och kan även locka till sig rovinsekter som äter upp skadedjur som attackerar gräset.
Många tror att träd får sin massa från jorden. Men genom fotosyntesen tar träd upp koldioxid från luften. Det kol som finns i koldioxiden utgör den absolut största delen av trädets torrvikt, det vill säga dess biomassa. Även om vatten är en stor komponent, byggs den fasta strukturen – som stammen och grenarna – främst av kol från atmosfären.
Kameleonten ändrar färg främst för att smälta in i sin omgivning.
Kameleontens färgförändringar används huvudsakligen för att kommunicera med andra kameleonter, uttrycka humör, försvara territorium och reglera kroppstemperatur. Även om kamouflage är en sekundär fördel, är det inte huvudsyftet.
Det stämmer! Den afrikanska savannelefanten är det största och tyngsta levande landdjuret. Vuxna hanar kan väga över 6 ton och är kända för sin enorma storlek och styrka.
Falskt! Medan björkar är mycket kända för sin distinkta vita eller ljusa bark, finns det andra trädarter som också uppvisar vit eller mycket ljus bark. Exempel inkluderar vissa eukalyptusarter (som vitgummiträdet, Eucalyptus viminalis) och asp (Populus tremuloides).
En sengångare går bara ner från träden för att uträtta sina behov ungefär en gång i veckan.
Sengångare är kända för sin extremt långsamma livsstil. För att spara energi och minska risken att bli upptäckta av rovdjur, rör de sig så lite som möjligt. Att klättra ner till marken för att utföra sina behov är en riskfylld aktivitet, så de minimerar den till en gång i veckan, vilket dessutom bidrar till att gödsla träden de bor i.
Naturliga diamanter bildas av kol djupt under jordytan.
Falskt. Även om kol och diamanter båda består av grundämnet kol, är den populära föreställningen att diamanter bildas direkt från kol inte helt korrekt. De flesta diamanter bildas av kol som finns naturligt i jordens mantel, mycket djupare än där de flesta kolfyndigheter finns, och är äldre än de första landväxterna som utgör grunden för dagens kol.
En banan klassificeras botaniskt sett som ett bär.
Ja, det stämmer! Inom botaniken definieras ett bär som en enkel frukt med flera frön som utvecklas från ett enda äggstock, med en saftig fruktvägg. Bananer, tomater och avokado passar denna definition, medan jordgubbar och hallon, som ofta kallas bär, botaniskt sett är sammansatta frukter.
Jordens magnetfält har vänt polaritet flera gånger under historien.
Geologiska bevis, som magnetiska mineraler i vulkaniska bergarter, visar att jordens magnetfält har skiftat polaritet hundratals gånger under årmiljonerna. Den senaste fullständiga omkastningen, då nord- och sydpolen bytte plats, inträffade för cirka 780 000 år sedan.
Världens torraste plats, Atacamaöknen, har upplevt perioder där inget betydande regn fallit på flera hundra år.
Atacamaöknen i Chile är känd som den torraste platsen på jorden utanför polarområdena. Vissa delar av öknen har faktiskt inte upplevt mätbart regn på över 400 år, vilket gör den till ett unikt forskningsobjekt för studier av extrem miljö och livet under sådana förhållanden.
Detta stämmer. Eftersom lufttrycket är lägre på höga höjder krävs mindre energi för att vattnets molekyler ska övergå från flytande till gasform. Därför kokar vattnet vid en lägre temperatur än de vanliga 100°C vid havsnivå.
Man kan se Vintergatan med blotta ögat från en mörk plats på jorden.
Under klara, molnfria nätter, långt borta från stadens ljusföroreningar, kan man se Vintergatan som ett diffust, ljusare band som sträcker sig över himlen – det är vår egen galax sedd inifrån.
Fenomenet kallas Rayleigh-spridning. Blått ljus har kortare våglängd och sprids därför mer effektivt av de små molekylerna (kväve och syre) i atmosfären åt alla håll, vilket gör att himlen upplevs blå för oss. Andra färger som rött och gult har längre våglängder och sprids mindre.
Komodovaranen kan upptäcka kadaver på flera kilometers avstånd med sitt exceptionella luktsinne.
Komodovaraner är kända för att kunna upptäcka bytesdjur och kadaver på avstånd upp till 4-9 kilometer, beroende på vindriktningen. De använder sin gafflade tunga för att 'smaka' luften och analysera doftpartiklar, som sedan förs till ett organ i munnen.
Döda havet är tekniskt sett inte ett hav, utan en sjö.
Det stämmer. Döda havet är en saltsjö, en insjö, eftersom den är helt omgiven av land och inte har någon naturlig anslutning till världshaven. Namnet 'hav' är därför missvisande, men syftar på dess stora storlek och salta vatten.
Trots att svampar ofta grupperas med växter, visar genetiska studier att de delar en mer recent gemensam förfader med djur. Både svampar och djur är heterotrofer, vilket betyder att de måste konsumera organiska föreningar för näring, till skillnad från växter som producerar sin egen mat genom fotosyntes.